Det är så fantastiskt hur saker kan förändras över bara ett enda samtal eller möte. För exakt en vecka sedan var jag på en kurs om vårt naturliga rörelsemönster. Där mötte jag bland alla härliga människor Anton. Han driver sajten magkliniken.se där han hjälper människor till bättre maghälsa.
Jag har inga stora problem med magen men känner att jag kastar i mig maten. Den mat som jag så noga valt ut. Som så ofta är både god och vällagad. Nyttig och färgglad.
Men jag har bråttom. Måste träna på lunchen. Måste jobba in lite tid. Måste skynda till någon syssla efter middagen. Ofta sitter jag med myror i brallan och tittar på när barnen långsamt petar i sig och pratar om annat.
Jag vet om att man ska lägga ner besticken mellan tuggorna. Jag vet att man inte ska prata med mat i munnen. Jag vet om att man ska tugga ordentligt. Att det tar ett tag innan hjärnan fattat att jag är mätt. Det är inte nytt för mig att vi tillgodogör oss näringen bättre om vi äter långsammare. Men tills nyss spelade denna information ingen roll. Jag andades in maten iallafall. Av vana.
Under den senaste veckan har jag medvetet ätit långsamt. Tittat på maten. Luktat och bara ätit. Tagit mindre tuggor. Tuggat. Inte pillat på telefonen eller tänkt på vad jag ska hinna med när sista tuggan är slukad. Och det är alldeles lugnt i magen. Det räckte med ett möte som påminde mig om det som jag redan visste; ät långsamt och njut!
Det är en konst som jag övar på. Hur äter du?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar