Motivation: något man själv skapar

Jag behöver sällan motivera mig till att träna eller äta ganska nyttigt. Det är något jag bara gör. En vana som jag älskar - som jag inte kan vara utan. Men så har det inte alltid varit. Och jag jobbar hela tiden på att underhålla motivationen.

Motivation är inget man får. Det är något man skapar. Genom att göra. Genom att åstadkomma. Genom att belöna och uppskatta. Genom att tydliggöra sina framsteg. Även om de är små. Även om det du gjort inte är lika mycket, ofta eller återkommande som du tänkt.

Ganska ofta har jag behov av att motivera andra än mig själv. Även om jag vet att det inte går. Jag vill så väldigt gärna få andra att förstå hur bra de kan må med bara en liten för mig hyfsat enkel förändring i sin livsstil. En promenad om dagen. En planka framför TVn. Ett byte av vitt socker till färsk frukt. Ja ni fattar.

Ibland lyckas jag inspirera. Ibland ses jag nog bara som väldigt käck och präktig. För det som är lätt för mig kan vara oöverstigligt för en annan. Och det som jag vill är inte alls vad någon annan önskar.

För att lyckas måste man vilja lyckas. Själv. Tillräckligt mycket. Ingen annan kan  åstadkomma en förändring i någon annan. Ingen annan kan egentligen motivera. Motivation skapas av dig själv. Jag och du vet allt detdär redan.

Men. Jag kan inspirera. Jag kan tipsa. Jag kan hjälpa till att skapa förutsättningar för att leva ett hälsosammare liv. Äta nyttigare. Ha roligt när du tränar. Uppskatta den träning som blir av. För jag har själv skaffat mig motivationen och vet vad det kan göra för min livsglädje. Jag vill dela med mig. Till de som vill lyssna. 

Jag använder ibland samma tekniker för att inspirera mig själv som när mina barn behöver övervinna något jobbigt. Det kan vara pärlor i en burk för varje avklarat träningspass. När burken är full får jag något jag vill ha. En upplevelse eller liten grej.

Vissa behöver ett lopp att träna inför. Andra inspireras av att träna i en grupp. Några som peppar och som firar framsteg ihop. Någon behöver en facebookgrupp att berätta om sin meditation eller löppass för.

Ett annat bra knep som gör hindren mindre är att omge sig med träningsprylar. Ligger hantlarna i en korg vid tvn är det lätt att träna armar. Hänger trx:n i hallen blir jag sugen på att använda den. Är yogamattan utrullad vid sängen tar jag mina djupa andetag och tränar rörlighet.

Ytterligare ett är att verkligen bestämma sig på kvällen innan. Lägger jag fram träningskläder och skor på kvällen och berättar för nära å kära att i morgon smiter jag innan frukost. Då blir löppasset på semestern av. 

Listan kan göras lång på tips å trix. Men som sagt. Först måste man vilja.